Digitalisering kan stödja kommunens kvalitetssäkring | Sekoia

Digitalisering kan stödja kommunens kvalitetssäkring

Digitalisering kan stödja kommunens kvalitetssäkring

Digitalisering och kommunens kvalitetssäkring

Sverige har som ambition att alltid uppnå bäst möjliga omsorg inom särskilt boende och hemtjänst. Trots detta så finns det inga krav från socialstyrelsen om att en viss standard SKALL följas. Det är upp till varje kommun att besluta om vilken standard som skall efterlevas och kommunen själv är ansvarig för att följa upp hur deras egen leverans av omsorg efterlevs. En konsekvens blir att standarden varierar från kommun till kommun i och med att metoderna skiljer sig åt om hur insatsen värderas. Detta gör det mycket svårt att jämföra kvalitén mellan kommunerna.

Digitalisering kan ha en avgörande roll för att stödja implementeringen av nationella rekommendationer så som ICF och IBIC. Rätt digitalt verktyg blir ett stöd för de anställda i deras dagliga arbete kring insatser, egenkontroller etc. Rätt digitalt verktyg blir också ett styrmedel för chefer och ledning kring uppföljning av hur verksamheterna presterar, vilken belastning och behov de har och detta i realtid. I social- och äldreområdet finns det många olika metoder, som finns till för att säkra vård och omsorgsflöden, IBIC är en rekommendation från Socialstyrelsen som stödjer verksamheten att säkra en professionell insats koordinerad med kommunens målsättning.

Individens behov i centrum 

Ett steg i rätt riktning blir utan tvekan implementeringen av ”Individens behov i centrum” IBIC. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för vård och omsorg utifrån socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service av funktionshindrade (LSS). IBIC är en vidareutveckling av ”äldres behov i centrum”, ÄBIC.

IBIC är en övergripande metod för dokumentation och utväxling av data inom social-och hälsoområdet. Målet är att förenkla och effektivisera insatsen riktat för den enskilde på svenska omsorgsboenden och hemtjänst. Potentialen ligger i att öka kvaliteten och säkra en generell riktlinje med effektivisering av den beslutade insatsen. Potentialen med digitalisering för personalen med en metod som IBIC blir det lättare att kategorisera, dokumentera och åtgärda utifrån förbestämda klassifikationer (Funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa), för att hålla ihop data från olika kommuner.

Digitalisering är en (in-)direkt rationalisering 

Ser man på de första indikeringarna, är det lätt att föreställa sig hur en helt digitaliserad verksamhet kan se ut:

En boende nära kommunikation, planläggning och dokumentation genom digitalisering kan sätta den enskildes behov och profil i centrum. Det blir möjligt att delaktiggöra och involvera personliga preferenser i omsorgsarbetet. Exempel om en boende inte kan utrycka sin önskan, vet man ändå precis hur frukosten ska serveras. Den röda tråden som också tillfälligt anställda drar nytta av.

Vad är konsekvenserna för dåliga metoder? 

Ser man på de tillfällen där det inte går som det skall, kan man se ett mönster. Nämligen att kvalitetssäkringen först träder i kraft när skadan är skedd, när vi skall igång med att förklara hur något oavsiktligt kunde ske. I det sammanhanget är det värt att nämna hur rapporteringen bidrar till kvalitetsutveckling på sikt- och hur vi med hjälp av digital teknik kan verka proaktivt istället för ett reaktivt.

Den säkraste vägen fram är en ändring av arbetsgången om vad som orsakade skadan. har vi fokus på arbetsgången, blir de personliga felen färre då ansvar och informationsdelning sker mot hela personalgruppen, istället för på den enskildas axlar. Det kan etableras en gemensam professionell plattform genom en digital riktlinje, som både medarbetare och boende kan få nytta av.

Socialstyrelsen har i 2016 kartlagt kommunernas patientsäkerhetsarbete i den årliga lägesrapporten. 257 kommuner har svarat på frågor om riskområden och det förebyggande arbetet. Tendensen är, att det förebyggande säkerhetsarbetet framför allt är individuella riskbedömningar som görs för att motverka avvikelser, t. ex. fall, trycksår och undernäring bland äldre personer.

Nationella riktlinjer 

I arbetet med nationella riktlinjer tar Socialstyrelsen fram indikatorer för att kunna följa upp hur riktlinjerna används och påverkar arbetet. Indikatorerna användas för att följa utvecklingen och förbättringen av kvaliteten i vården och omsorgen.