Digital transformation inom socialtjänsten och äldreomsorgen
I och med att man i allt högre grad fokuserar på tekniken skapar branschen en bild av sin digitala transformation.
En del kommuner anser att de själva också är varumärken. Som bekant är kommunerna förtjusta i att arbeta med mer konkreta mätvärden, till exempel förmågan att locka till sig kvalificerad arbetskraft och beläggningsgraden för LSS och SÄBO. Många kommuner har byggt upp välfärdsteknikcentra och demo- eller testanläggningar som på flera platser drivs av specialiserade konsulter. Mer närliggande exempel är eHälsa 2025 visionen som med tiden har blivit en djupt rotad del av den politiska självbilden i Sverige.
En annan viktig faktor som kommer utifrån kan handla om tillsyn. Levererar vi vård och omsorg av den standard som förväntas? Anhöriga kan tänka på samma sätt. Hur visar vi alla runt omkring oss att vi fungerar som tänkt?
En stor del av svaret har med dokumentation och kommunikation att göra.
Om man fortfarande vill ha mer sådant, och samtidigt vill kunna visa hur man uppfyller kraven i alla relevanta regler och föreskrifter kan digitala lösningar bidra till att man lyckas visa upp effektivitet, ledarskap, kvalitet och mycket annat.
Andra orsaker har att göra med problemområden inom organisationen. Det kan handla om arbetskraft, som är den klart största budgetposten för varenda organisation inom vårt gebit. Antingen har man svårt att rekrytera nya medarbetare eller att lyckas behålla de som redan arbetar inom organisationen. Enligt Kommunals beräkningar behöver det anställas 135 000 fler i välfärden under den kommande mandatperioden. Kraven är höga från medborgarna som vill att välfärdstjänsterna ska ha hög kvalitet och tillgänglighet. Men kommunerna behöver 50 000 fler undersköterskor och vårdbiträden till år 2022.
En annan viktig bevekelsegrund för digitalisering handlar om överblicken över verksamheten. Det saknas helt enkelt i många fall insyn från golvet och uppåt trots att de flesta system faktiskt är utformade för att hantera administrativa processer utöver själva organisationen, som därefter reagerar på dem.
Det verkar definitivt vara så att det finns behov av en något annorlunda överblick som sammanställer allt som organisationen har att erbjuda för att lyfta individen och medarbetaren så att även de får den administrativa översikten. Den typen av rapportering och insyn i kommunens mätvärden kan faktiskt underlätta arbetet för alla. Både för enskilda medarbetare och för ledningen.
I och med att man i allt högre grad fokuserar på tekniken skapar branschen en bild av sin digitala transformation.
Det allra viktigaste är med andra ord att digitaliseringsmöjligheterna i verksamheten inte ska betraktas som ett självständigt projekt. Något som inte alls hänger samman med den kommunala strategin i övrigt. Det man vill lyckas med bör i hög grad påverka definitionen av vad man vill digitalisera och varför.
Vi kan jämföra sociala medier, som både stör och bidrar till kommunikationen människor emellan, med hur man en gång i tiden alltid tog med sig sin lilla kamera på semestern. Det gör man inte längre. Vi lämnar inte in filmen för framkallning för att sedan visa upp bilderna så snart man lockat in sina gäster i fällan. Numera delar vi omedelbart med oss och följer samtidigt de ämnen, platser och personer vi är intresserade av – allt med hjälp av modern teknik.
En liknande princip har vi inom vården och omsorgen. En bild är inte längre bara en bild. Den innehåller också en massa metadata som bidrar till att förändra mönstret i vår tillvaro. Det är dags att fundera på hur vi kan skörda det vi har sått. För att göra detta är det nödvändigt att fundera på verksamhetens strategiska betydelse, och hur digitaliseringen kan vara till hjälp.
Genom att besvara denna fråga blir förutsättningarna för framgång bättre.
Detta är en väldigt grov uppdelning och det är viktigt att påpeka att ingen etapp kan ses som vare sig rätt eller fel. På det stora hela ligger hela Sverige på en enormt hög nivå, och det är viktigt att komma ihåg.
Sekoia AB
