Digitalisering kan stödja
kommunens kvalitetssäkring

Sverige har som ambition att alltid uppnå bäst möjliga omsorg inom särskilt boende och hemtjänst. Trots detta så finns det inga krav från socialstyrelsen om att en viss standard SKALL följas. Det är upp till varje kommun att besluta om vilken standard som skall efterlevas och kommunen själv är ansvarig för att följa upp hur deras egen leverans av omsorg efterlevs.

En konsekvens blir att standarden varierar från kommun till kommun i och med att metoderna skiljer sig åt om hur insatsen värderas. Detta gör det mycket svårt att jämföra kvalitén mellan kommunerna.

Digitalisering kan ha en avgörande roll för att stödja implementeringen av nationella rekommendationer så som ICF och IBIC. Rätt digitalt verktyg blir ett stöd för de anställda i deras dagliga arbete kring insatser, egenkontroller etc. Rätt digitalt verktyg blir också ett styrmedel för chefer och ledning kring uppföljning av hur verksamheterna presterar, vilken belastning och behov de har och detta i realtid. I social- och äldreområdet finns det många olika metoder, som finns till för att säkra vård och omsorgsflöden, IBIC är en rekommendation från Socialstyrelsen som stödjer verksamheten att säkra en professionell insats koordinerad med kommunens målsättning.

Individens behov i centrum

Ett steg i rätt riktning blir utan tvekan implementeringen av ”Individens behov i centrum” IBIC. IBIC är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för vård och omsorg utifrån socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service av funktionshindrade (LSS). IBIC är en vidareutveckling av ” äldres behov i centrum”, ÄBIC.

IBIC är en övergripande metod för dokumentation och utväxling av data inom social-och hälsoområdet. Målet är att förenkla och effektivisera insatsen riktat för den enskilde på svenska omsorgsboenden och hemtjänst. Potentialen ligger i att öka kvaliteten och säkra en generell riktlinje med effektivisering av den beslutade insatsen. Potentialen med digitalisering för personalen med en metod som IBIC blir det lättare att kategorisera, dokumentera och åtgärda utifrån förbestämda klassifikationer (Funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa), för att hålla ihop data från olika kommuner.

Digitalisering är en (in-)direkt rationalisering

Ser man på de första indikeringarna, är det lätt att föreställa sig hur en helt digitaliserad verksamhet kan se ut:

En boende nära kommunikation, planläggning och dokumentation genom digitalisering kan sätta den enskildes behov och profil i centrum. Det blir möjligt att delaktiggöra och involvera personliga preferenser i omsorgsarbetet. Exempel om en boende inte kan utrycka sin önskan, vet man ändå precis hur frukosten ska serveras. Den röda tråden som också tillfälligt anställda drar nytta av.

Vad är konsekvenserna för dåliga metoder?

Ser man på de tillfällen där det inte går som det skall, kan man se ett mönster. Nämligen att kvalitetssäkringen först träder i kraft när skadan är skedd, när vi skall igång med att förklara hur något oavsiktligt kunde ske. I det sammanhanget är det värt att nämna hur rapporteringen bidrar till kvalitetsutveckling på sikt- och hur vi med hjälp av digital teknik kan verka proaktivt istället för ett reaktivt.

Den säkraste vägen fram är en ändring av arbetsgången om vad som orsakade skadan. har vi fokus på arbetsgången, blir de personliga felen färre då ansvar och informationsdelning sker mot hela personalgruppen, istället för på den enskildas axlar. Det kan etableras en gemensam professionell plattform genom en digital riktlinje, som både medarbetare och boende kan få nytta av.

Ett exempel kommer från Danmarks största LSS-boende, där man på kort tid har lyckats att minska händelser av vikt med 92%. Läs mer i denna artikel här.

Socialstyrelsen har i 2016 kartlagt kommunernas patientsäkerhetsarbete i den årliga lägesrapporten. 257 kommuner har svarat på frågor om riskområden och det förebyggande arbetet. Tendensen är, att det förebyggande säkerhetsarbetet framför allt är individuella riskbedömningar som görs för att motverka avvikelser, t. ex. fall, trycksår och undernäring bland äldre personer.

Nationella riktlinjer

I arbetet med nationella riktlinjer tar Socialstyrelsen fram indikatorer för att kunna följa upp hur riktlinjerna används och påverkar arbetet. Indikatorerna användas för att följa utvecklingen och förbättringen av kvaliteten i vården och omsorgen.

De finns här.

3 tips för att omvandla er dokumentation
till en värdefull tillgång

Under de senaste tio åren har fokus ökat på personcentrerad vård, vilket är bra men ställer höga krav på dokumentation, vårdplaner och rehabilitering. Som följd av detta, spenderar dagens vårdpersonal mindre tid åt de boende. Detta kan stressa vårdpersonalen, som inte hinner lägga sin tid där den behövs för att ge den vård och omsorg som den boende har behov av.

21.11.2017   |   LÄS MER
Aces in places:
5 egenskaper hos en superanvändare

När man gör det möjligt att ta hand om vård genom ny teknik, och gör den viktiga förändringen från pappersarbete till digitalt arbete, är det viktigt att komma ihåg hur förändringar kräver ledningsriktningar och stödstrukturer. En av dem är att fokusera på Superanvändare...

23.10.2017   |   LÄS MER
Ledning med nya
digitala förutsättningar

Som en del av en ledningsgrupp inom vård och omsorg står man inför många komplexa problem och frågor. Från användning av resurser och rekrytering till optimering. I grund och botten hur skapar vi den bästa omsorgen från de resurser vi står till förfogande? Det är en svår fråga med många olika svar. I den här artikeln tittar vi på hur dagens arbetsflöden kan stöttas av nya digitala förutsättningar.

23.10.2017   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a
168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00