Data ska bidra till vården
inte styra den

I takt med att dokumentationskraven blir allt mer omfattande ökar också datainsamlingen vid vårdcentraler och boenden. På sikt är detta positivt eftersom utvecklingen gör att chefer och medarbetare kan fatta beslut baserade på fakta snarare än magkänsla. Därför kan mer objektiva beslutsunderlag också fungera som grundläggande motivationsfaktor då dokumentationsprocessen digitaliseras.

I detta sammanhang definierar man oftast en rad mätpunkter som ska användas för att bedöma hur bra de enskilda vårdcentralerna och boendena fungerar. Samma tendens syns tydligt även i det danska kommunsamarbetet Fælles Sprog III för socialtjänst- och vårddokumentation där man löpande och systematiskt samlar in data bestående av numeriska värden som tilldelas olika funktionsnivåer. Ju fler arbetsprocesser i vårdsektorn som digitaliseras och ju mer datadrivna vi blir, desto fler faktorer måste man ta hänsyn till.

Fyra tänkbara fallgropar för en datadriven organisation

Detta med att vara datadriven kan tyckas vara en modefluga. Är mer information alltså lika med bättre vård? Det finns ingen garanti för det. Fyra viktiga punkter kan hjälpa till att stödja och utforma vårdsektorns användning av data.

1. Gör vi det bara för att nå målen?

När man inför dokumentationskrav på det arbete medarbetarna utför finns det ett antal saker man behöver tänka på. För det första är det viktigt att välja mätvärden som avspeglar medborgarnas kvalitetsupplevelse, något som också hjälper vårdpersonalen att prioritera rätt. Det är viktigt att klargöra om man samtidigt tvingar personalen att åsidosätta några av sina primära arbetsuppgifter för att uppfylla målen.

I detta sammanhang är det viktigt att inte mista fokuseringen på de som allting handlar om: medborgarna. Vissa saker varken kan eller ska mätas. För hur kvantifierar man värdet av ett personligt samtal eller den tid det tar att hålla någon i handen och bara finnas där? Mätningarna ska understödja sådana aktiviteter och inte motverka dem.

2. Hur skapar vi en meningsfull och balanserad vård med realistiska mätvärden?

Det är viktigt att mätningarna understödjer organisationens överordnade mål om t.ex. vårdkvalitet. På så vis kan man se till att datainsamlingen understödjer den yrkesmässiga verksamheten, inte styr den. Av samma skäl måste mätningarna vara realistiska så att medarbetarna inte förlorar motivationen eller känner sig oroliga över att inte nå målen. Kort sagt ska data fungera som stöd i medarbetarnas primära uppdrag att arbeta med och för medborgarna och inte fungera som hämsko. 

3. Vad är viktigast – måluppfyllelse eller medborgarnas välmående och omvårdnad?

De flesta skulle nog säga att medborgarnas välmående är det viktigaste om de fick en direkt fråga. Det finns dock risk för att falla i fällan att tro att allt är mätbart om fokus flyttas från medborgaren till mätningarna. Det är därför viktigt att man som ansvarig chef fortsätter att ha löpande insyn i driften när man ska bedöma vårdinsatsernas kvalitet och effektivitet. Man får inte låta sig styras av att alla mätvärden nödvändigtvis ska ha uppnåtts, i synnerhet de som inte är vitala för människors välbefinnande.

Om personalen koncentrerar sig alltför mycket på att nå målen kan det i allra värsta fall leda till sämre vård eftersom det är lätt att känna sig övervakad på grund av den allt mer omfattande datainsamlingen och alla dokumentationskrav. Mätningar som understödjer kvalitetsarbetet och verksamhetens primära uppgift har större möjligheter att accepteras av medarbetarna och skapa ökat engagemang.

4. Vilka mätningar är viktigast?

I förlängningen kan det vara bra att definiera vilka mätningar som är viktigast. De viktigaste mätvärdena är nyckeltal, och de skiljer sig från övriga mätvärden. Det är nyckeltalen som är centrala för att organisationen ska kunna utföra sitt primära uppdrag. Det kan till exempel handla om vårdinsatser.

Med tanke på de allt större datamängder som finns att tillgå är det lätt att man råkar mäta sådant som i princip inte har någon betydelse för hur vårdcentralen eller boendet drivs. Det är därför viktigt att man redan innan eller under själva implementeringsprocessen definierar vilka mått som ska vara avgörande. Om inte ökar risken för att man väljer fel inriktning för eller tolkning av verksamhetens status, något som kan avvika från verkligheten. På det stora hela kan data och ledningsinformation i bästa fall användas för att fatta mer välunderbyggda beslut och fungera som driftstöd, men i värsta fall kan de vilseleda mottagaren.

LÄS ÄVEN: 8 steg för implementering av digital välfärdsteknik

Hur data kan understödja en bättre och mer personlig vård

Driftsunderstöd som bygger på mer information är i grunden en fördel – och det gäller även vårdsektorn. Men detta gäller bara om man fortsätter att fokusera på den ursprungliga frågan om ”varför” som skulle besvaras genom att formulera lagkrav, strategier osv. Vårdcentraler, boenden och personal finns där för medborgarna. Inte för att uppfylla mål som finns där på grund av externa krav. Personalen vill göra skillnad, något som inte alltid märks vare sig i medierna eller i insamlade data. Det är därför viktigt att minnas varför man började med dokumentation och datainsamling så att man faktiskt kan utnyttja informationen för att skapa optimala arbetsrutiner till gagn för personal och medborgare.

Dokumentationen har två huvudsyften. Det första är relaterat till det faktum att det är våra äldre medborgare som berörs. Vi måste kunna visa upp att vi gjort korrekta val och bedömningar. Detta vill vi dokumentera. Det andra har att göra med att vi vill lära oss av våra erfarenheter. Dokumentationen spelar en viktig roll för att bygga upp nästa generations praxis, och där är dokumentationen av betydelse. Ny teknik kan göra dokumentationsprocessen enklare och mindre betungande. Den kan också anpassas bättre för kollegorna och göra dokumentationen mer inriktad på kommunikation så att dess möjligheter kan utnyttjas bättre och så att vi kan ägna våra krafter åt vår huvuduppgift.

3 tips för att omvandla er dokumentation
till en värdefull tillgång

Under de senaste tio åren har fokus ökat på personcentrerad vård, vilket är bra men ställer höga krav på dokumentation, vårdplaner och rehabilitering. Som följd av detta, spenderar dagens vårdpersonal mindre tid åt de boende. Detta kan stressa vårdpersonalen, som inte hinner lägga sin tid där den behövs för att ge den vård och omsorg som den boende har behov av.

21.11.2017   |   LÄS MER
Aces in places:
5 egenskaper hos en superanvändare

När man gör det möjligt att ta hand om vård genom ny teknik, och gör den viktiga förändringen från pappersarbete till digitalt arbete, är det viktigt att komma ihåg hur förändringar kräver ledningsriktningar och stödstrukturer. En av dem är att fokusera på Superanvändare...

23.10.2017   |   LÄS MER
Ledning med nya
digitala förutsättningar

Som en del av en ledningsgrupp inom vård och omsorg står man inför många komplexa problem och frågor. Från användning av resurser och rekrytering till optimering. I grund och botten hur skapar vi den bästa omsorgen från de resurser vi står till förfogande? Det är en svår fråga med många olika svar. I den här artikeln tittar vi på hur dagens arbetsflöden kan stöttas av nya digitala förutsättningar.

23.10.2017   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a
168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00