Begreppsförvirring?
Om medicinteknik, välfärdsteknik och e-hälsa

Begrepp som medicinteknik, välfärdsteknik och e-hälsa används ofta i medierna. Men vad betyder termerna egentligen? Läs här och få koll på vad detta med pillerkameror och wearables handlar om.

Välfärdsteknik

Begreppet välfärdsteknik används ofta för olika tekniker som används inom hälso- och sjukvården. Det innebär självklart också att begreppet är väldigt vittomspännande, för vad är egentligen välfärd? När Köpenhamns kommun avsätter 84 miljoner danska kronor för välfärdsteknik är dessa pengar öronmärkta för olika typer av hjälpmedel av mer eller mindre avancerad karaktär. Välfärdsteknik handlar dock om så mycket mer än robotar och IT.

Kort sagt handlar välfärdsteknik om den typ av hjälpmedel som kan se till att användaren kan klara sig själv på bästa möjliga sätt. Listan med exempel på sådana växer stadigt i takt med den tekniska utvecklingen. Allt från roterande sängar till digitala assistenter hör till välfärdstekniken.

Det är med andra ord rimligt att betrakta välfärdsteknik som ett paraplybegrepp som omfattar flera typer av produkter, tjänster och hjälpmedel. Vissa av dem har dessutom släktingar inom andra kategorier som till exempel medicinteknik och e-hälsa.

SE ÄVEN: VM i välfärdsteknik (YouTube, på danska)  

Medicinteknik och telemedicin

Medicinteknik är tekniker som syftar till att effektivisera hälso- och sjukvården. I takt med den demografiska utvecklingen ökar behovet av billigare, snabbare och bättre lösningar. Här är tekniken också mycket viktig. Ett exempel på en medicinteknisk lösning kan vara ett piller som man sväljer, som sedan kan utföra mätningar inne i kroppen så att man kan undvika kirurgiska ingrepp. Ett annat exempel är temporära implantat som smälter automatiskt.

Telemedicin är ett annat begrepp som ofta används i samband med medicinteknik. Telemedicin är t.ex. då en läkare eller sjuksköterska erbjuder rådgivning via elektroniska hjälpmedel i stället för att träffa personen öga mot öga. På så vis kan konsultationerna genomföras snabbare – både personal och vårdtagare sparar tid – och dessutom blir det möjligt att skapa annorlunda och mindre oflexibla arbetsflöden. Genom att ge patienten eller användaren rätt verktyg för att själva sköta om eller övervaka ett sjukdomsförlopp kan de få sådan hjälp och kunskap att rehabiliteringen underlättas.

E-hälsa och m-hälsa

Konsumentmarknaden har också siktet inställt på hälsoområdet och har som mål att ge patienter och brukare tillgång till sina egna uppgifter via internet. Dels för att underlätta kunskapsdelning, men också för att göra kommunikationen med vårdpersonalen smidigare. Ett bra exempel är 1177 med e-tjänster som gör att användaren t.ex. kan boka läkartider eller ta del av provresultat.

I takt med att allt fler har smarta telefoner har en viss typ av e-hälsa – m-hälsa – blivit mycket populär. Nu kan användaren genom ett tryck på mobilen få tillgång till information som förr i tiden var förbehållen vårdpersonal. Detta kan handla om ”wearables”, produkter man har på sig och som kan fungera som pulsmätare, stegräknare eller något helt annat. Uppgifterna lagras, och man kan sedan dela med sig av dem till sin läkare för att ge en långsiktig lägesbild och förbättra möjligheterna till behandling av olika sjukdomsförlopp. Andra appar kan till exempel påminna användaren om att ta sin medicin eller användas för att registrera vätskeintag. 

Kärt barn har många namn, men de många kategorierna har ett tämligen likartat syfte: att förenkla användarens vardag. Samtidigt är välfärdsteknik bara något att ha i de fall då användaren, medarbetaren och den organisation som gör investeringen bedömer att den har något att bidra med. Tekniken ska förbättra vardagen, inte krångla till den.

Läs även: Tre myter om välfärdsteknik

3 tips för att omvandla er dokumentation
till en värdefull tillgång

Under de senaste tio åren har fokus ökat på personcentrerad vård, vilket är bra men ställer höga krav på dokumentation, vårdplaner och rehabilitering. Som följd av detta, spenderar dagens vårdpersonal mindre tid åt de boende. Detta kan stressa vårdpersonalen, som inte hinner lägga sin tid där den behövs för att ge den vård och omsorg som den boende har behov av.

21.11.2017   |   LÄS MER
Aces in places:
5 egenskaper hos en superanvändare

När man gör det möjligt att ta hand om vård genom ny teknik, och gör den viktiga förändringen från pappersarbete till digitalt arbete, är det viktigt att komma ihåg hur förändringar kräver ledningsriktningar och stödstrukturer. En av dem är att fokusera på Superanvändare...

23.10.2017   |   LÄS MER
Ledning med nya
digitala förutsättningar

Som en del av en ledningsgrupp inom vård och omsorg står man inför många komplexa problem och frågor. Från användning av resurser och rekrytering till optimering. I grund och botten hur skapar vi den bästa omsorgen från de resurser vi står till förfogande? Det är en svår fråga med många olika svar. I den här artikeln tittar vi på hur dagens arbetsflöden kan stöttas av nya digitala förutsättningar.

23.10.2017   |   LÄS MER
Sekoia AB   /   Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma   /   kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00 Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a   /   168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se   /   +46 8 410 370 00
Sekoia AB
Ranhammarsvägen 4a
168 67 Bromma
kontakt@sekoia.se
+46 8 410 370 00